denna afton suckar jag tungt..

får inte bli som förra natten den var nära på outhärdlig tankarna skuttade vilt men hamnade ändå på samma tanke.. varför?

för jag vet mitt misstag det är omöjligt att tänka på annat.. kunde jag skulle jag resa tillbaka och bygga upp något.. men nu håller bygger jag på en fasad ialf doldt under byggfelen..

är ialf glad över att jag fått jobba idag.. tankarna kändes inte så intensiva kanske är de ett sätt för mig att försöka tvätta bort min skuld till mig själv.. skrubba bort konkret smuts dränka de å krama ur skiten något som jag hade velat göra med mig själv.. bara bli ren från skit få en polerad yta som kanske till och med stötter undan smuttsen.. 5 till 15 jobbade jag idag känns befriande gå lös på smuts försöka ta fram de som döljer sig under..

 jag står naken framför mig själv.. blottad och ångerfull men kunskapen till mig är större mer förstående rent av mer fulländad..

undrar hur en människa som lever som skapare någon gång känner att den är färdig helt komplett utan en minsta sak som kunde varit annorlunda för bättrat eller så... jag är konstnär den ogynnsama typen.. jag har icke hittat matrialet som gör mig fulländad eller mitt egna bildspråk men jag har hittat ciggariller och billigt vin och absint.. snart får jag inhandla den obligatoriska svarta polon och börja läsa om fransk kubism.. kastar en näve salt över axeln och hånler åt riktlinjerna fördommarna och folket..

längtan till sommaren känns större för de brukar ge mig en känsla av välbehag..

inget är få saker är bättre än bra sällskap ljummen natt i ändlösa samtal.. nästan lika underbart som att ligga sked med någon och prata tills man somnar.. känslan av maximal trygghet.. fan att jag sumpade det.. får väl snart sätta mig i ett hörn och börja bygga en kork ek och blicka in i livet som tom, halv full och full..