Fredagen efter en tid i småland för att ta en titt i det förflutna i en nyare vinkel.. rent av nutiden.. Tiden ute i byn är dramatisk med ett stänk av grape alltså sött med något bittert beskt..

Det som finns kvar i småland är skratten.. Skratten som fyller mig inifrån och ut i fingertopparna.. De är fin känsla det.. Riktigt jävla fin känsla..

men hela smålands besöket var inte i den lilla byn utan lite här å där.. men skratten var med mig överallt kanske för att jag just kände mig som mig..

inga krumelurer inga konstigheter bara ren oskuldsfull välkänsla..

dock har allt gott något ont i sig.. draman som bor där i byn allt liknar lite såporna som gick på 90talet fast draman i byn var mer verklig.. större konsekvenser som påverkar folk gör dem mer osäkra på sig själva och andra människor.

det nya året har ändå redan givit mig mycket.. tåg och bussar skratt och gråt vinst och förlust... allt har lixom gett mig ett leende och insikt i mig själv.. något som försvann under denna extremt känslo tomma vinter.. men jag håller nu mitt huvud högt fast de blåser från olika håll och håret är kortare än när året började..

jag växer..